Tårarna bara rann..

Hej söta ni! Igår var ingen bra dag för mig.. orkade inte med att blogga då jag helt enkelt bröt ihop hemma. Hade fått en bra natts sömn med lergiganen så jag sov så länge som till 12:30! Men när simon väl kom hem från jobb så var han sliten och skulle vila. Då satt jag ensam i soffan och kände att jag blev mer och mer rastlös känslan av meningslös kröp sig på.

Jag behöver den där extra knuffen/hjälpen att ta mig ut på promenad eller att aktivera mig för sanningen är att jag mår bäst då! Men när psyket inte håller eller den där riktiga lusten/orken inte finns där så måste jag få stöttning. Hade väl önskat att han skulle hjälpt mig med det igår. Så när Simon redan hade sin kväll planerad med träning och sin middag iordninggjord så blev han less på att jag inte tog tag i det och försökte göra något åt situationen, att liksom bara ge mig ut själv på en promenad eller ringa någon att hitta på något med. Ja då brast det för mig.

Jag har ju i snart 9 månader egentligen mått piss! Från att vara så aktiv med både jobb, träning, vänner, hemmet osv till att nästan känna sig instängd i sin egna kropp är psykiskt påfrestande och jag blev så ledsen när jag insåg att hans liv fortgår som vanligt även fast jag inte mår bra och att jag faktiskt inte kan göra vad jag vill. Svårt att uttrycka sig egentligen om dessa känslor. Och jag missunnar ju inte att hans liv inte får fortsätta som det borde! Men kände mig bara så himla svag igår och ledsen.. storbölade medans jag damsög sen la jag ner det och förklarande hur jag kände för honom. Han är så himla förstående och tröstande och han vart så ledsen av att se mig må dåligt. Hur skulle han veta hur jag egentligen känner för om jag sitter och gnäller men inte gör något åt saken så vanligtvis så tar man ju tag i det. Men situationen ser ju annorlunda ut nu.
Men jag orkade iaf ut på en promenad och den gick fortare än någonsin! Tror jag hade mycket känslor att gå av mig, sen kändes det bra i kroppen efter att ha få gråta ut...

Älsklingen ställde in thaiboxningen och bokade bord till oss på en Italiensk restaurang inne på kungsholmen samt bokade en Bio (bad mom's) så han sa till mig att duscha och göra mig iordning för en kväll tillsammans. Att han gjorde det för mig betyder allt! ♡ behövde verkligen det! Så tack älskling för att du är så jävla bra på att vara mitt stöd. När du inte riktigt förstår så försöker du hårdare, när jag är ledsen så tröstar du, när jag är nere så får du mig alltid att bli glad igen och om jag bara behöver få vara så visar du att du alltid finns där om jag vill. Du är bäst! Älskar dig så otroligt mycket ♡ my rock.
Grappa heter restaurangen och jag kan varmt rekomendera den! Super service och riktigt god mat!

Gillar

Kommentarer

Caroline
,
Vet du att sådär kände jag under hela min graviditet också. Det värsta är att det har fortsatt kännas så och nu är vår son tre månader.. Inte i samma höga grad, men nästintill. Kan vara också för att jag helammar och inte KAN göra så mkt då han äter varannan timme typ.
Caroline
,
Vet du att sådär kände jag under hela min graviditet också. Det värsta är att det har fortsatt kännas så och nu är vår son tre månader.. Inte i samma höga grad, men nästintill. Kan vara också för att jag helammar och inte KAN göra så mkt då han äter varannan timme typ.
Viktoria Bergh
,
Ja man måste nog tillåta sig att känna att det är okej att inte ha "samma" frihet som innan för att fokus hamnar ju på något nytt. Förhoppningsvis det bästa man har! ♡ men vi ska nog försöka med amning och flaska så att man inte blir så låst med bebis vid bröstet. Att ge sig ut på promenader med vagnen för bebis skull också för friska luften osv tror jag ju är väldigt bra med! Så det ser jag som min drivkraft till motionen och att få komma ut. Så förhoppningsvis kommer det bli enklare då får jag ju min lilla pushning från bebisen att ta mig ut. Gör gott för båda. 😊 sen är ju allt detta för en kort period med. Det kommer ju ändras med tiden så man får försöka njuta av det! Men det är inte alltid lätt♡
Viktoria Bergh
,
Ja man måste nog tillåta sig att känna att det är okej att inte ha "samma" frihet som innan för att fokus hamnar ju på något nytt. Förhoppningsvis det bästa man har! ♡ men vi ska nog försöka med amning och flaska så att man inte blir så låst med bebis vid bröstet. Att ge sig ut på promenader med vagnen för bebis skull också för friska luften osv tror jag ju är väldigt bra med! Så det ser jag som min drivkraft till motionen och att få komma ut. Så förhoppningsvis kommer det bli enklare då får jag ju min lilla pushning från bebisen att ta mig ut. Gör gott för båda. 😊 sen är ju allt detta för en kort period med. Det kommer ju ändras med tiden så man får försöka njuta av det! Men det är inte alltid lätt♡