Tålamodet är borta!

Jag börjar känna mig tömd på tålamod.. med stress i livet vad nytt jobb nu innebär och då med press på mig själv i prestation.. samt med vår lilla kille som verkar ha haft en fas nu hur lääänge som helst!! Alltså allt är typ kämpigt. Han vill ingenting som vi vill, han tar kamper om precis allting, allt vi gör är fel, och det gnälls så innibomben!!! Han är en riktig tjurskalle med SÅ mycket envishet! Dessutom sover han knappt på dagen nu så efter förskolan är han ett trött monster
Jag har noll tålamod.. min kvot är uppfylld och vet inte hur jag ska ladda om utan att brista! Man vill ju inte skälla och tappa tålamodet men helt ärligt så är det så det ser ut nu här hemma! Hur gör man för att ladda om och börja förstå honom mer än att jobba mot. Vi är inte länkade här hemma nu och striderna är som sagt hela tiden! Nu har jag tröttnat på detta humör både hans humör och mitt egna.

Hur gör ni i dessa lägen om ni känner igen er? Sen undrar jag ju om ni vet om det kan vara en fas runt 1,5år? För att kanske ge oss lite ljus i tunneln på att detta kommer gå över!!!

Gillar

Kommentarer

NatOsorio
,
Precis samma sak hos oss för 2 månader sen, men som alla faser gick det över. Han blev arg för allt, ville inget som vi ville. Tjafs hela tiden. Sen en dag så var han samma underbara kille igen. Minns en natt när jag sa till min man mitt i allt att jag saknade vårt barn
Emelie
,
Hej! 😊 Vår son på 19 månader var likadan för ett tag sen, tror det är en försmak på vad komma skall haha. Jag väljer mina strider, och gör bara sånt som måste göras. Typ byta blöjan, klä på kläder osv. ”Viktiga” saker. Men allt annat, mat på golvet osv. lägger jag igen energi på just för han förstår inte vad han gör fel. Ett tips är att lyssna på podden ”Life with kids” avsnitt 26. Och boken barn som bråkar ska också vara bra. Hur man hanterar starka känslor och bemöter på rätt sätt osv. Kram!
Lina
,
Över går den. G hade 1-2 års fasen då allt skulle göras själv. Vi skulle inte hjälps honom med nått och han blev tvärsur när han inte kunde. Nu har den fasen gått över eller ja, blivit utbytt mot 3-årsfasen.. då är sllt ”jag orkar inte”ALLT! Äter inte ens själv, vägrar somna på kvällen, ska ha enbart en speciell tröja vi bråkar om så fort den är i tvätten, inga andra kläder duger. Men jag brukar vid strider köra en tävling med han. Klarar han ta på sig kläder (med min hjälp) innan jag räknat till 20, vem somnar först av han & mig osv. För att han ska se de som nått kul ist för måsten.
Linda
,
Vet precis vad du menar! Har en son på sbart 5år och när han var ca 1,5år så började det. Han kunde inte prata ordentligt och barn uttrycker sina känslor väldigt mycket och sina starka åsikter med att visa att dom inte är nöjda, jag ställde fram frukt och grönt som mi son kunde äta av hela tiden då han va samtidigt i en tillväxt period och behövde mer att äta och få energi. Så att han kunde sova ordentligt på natten då det är då som barnen utveckas som mest. Jag vet precis vad du går igenom nu och de kommer inte bli bättre. Kanske tillfälligt men de kommer komma fler perioder som garanterat är jobbigare.
Marie
,
Jag har själv inte barn i Franks ålder utan en liten bebis. Men vill bara tacka för att du ofta delar med dig av sanningen och att allt inte är guld och gröna skogar som många vill låtsas att det är. Så tack 😊) och hoppas det blir bättre snart!
Lis
,
Andas!det går över. Som nån skrev, välj dina strider. Ignorera honomoch kämpa bara med det ni måste.
Kristina
,
Hej, ville bara säga att du är inte ensam. Min dotter har dock börjat slåss med och inte endast hemma... så liiiiite jobbigt! Men finns ju ljusa stunder med så njut av dom! Kram
Lisa
,
Åhh vad jag känner igen mej! Nu är Albert 14 mån och det är väl inte samma fas dom är inne i men usch.. tålamod och ork börjar ta slut här hemma oxå vi har en riktig liten surgris här hemma Just nu.. Och fast det bara är en fas som går över såsmåningom så är det en klen tröst när man är uppi det.. när man känner redan innan lunch att bägaren är full och man inte kommer överleva dagen typ Man får nog försöka dela upp sej lite när det är som värst.. att man får komma iväg en stund för sej själv och få andas ut och släppa ansvaret en stund! kan ju räcka med en timmes promenad själv så har man tankat lite energi
Evelina
,
Räkna till 10 du har den "enkla" fasen nu för det blir värre det fick jag höra när sonen var 1,5 Han är nu 3,5 som inte lyssnar och gör allt för att jäklas med en... blir inte bättre av att jag är höggravid med noll ork i kroppen och nära bf!!! Kan säga mitt humör finns inte och många höga toner varje dag sker i detta hushållet... Har inga tips att ge utan man får försöka andas igenom det hela, vända ryggen lr låsa in sig på toa för att inte få utbrott! Tur har de sina ljusa stunder mellan varven som man får energi från dom
Nathalie
,
Jag förstår dig fullständigt! Vår son idag 2 år och 1 månad har varit exakt likadan det sista halvåret, med perioder som är bättre och perioder som är värre! Han protesterar mot allt, spagettiben, skrattar åt än när man säger ifrån, blir ledsen för allt som han inte får! Bättre har det ibte blivit av att han blivit storebror nyligen! Hans pappa tar många av dem striderna medans jag tagit en annan approach! Jag har valt ut ett få antal viktiga grejer jag håller på resten har jag börjat ignorera (dem dpliga beteendena )och jag har märkt att det gör att han slutar då han oftast söker uppmärksamhet! Bråkar han om maten som han tex precis har sagt att han vill ha sätter jag honom i matställen och lägger maten framför honom, och sen så har han fått sitta och skrika av sig och tillslut börjar han äta för att jag ignorerar skriket! Jag vet precis vad du menar med kort tålamod speciellt med tanke på att vi har en snart 3 månaders också som tar så mycket energi! Tror helt enkelt man får prova sig fram och hitta knep som passar äns barn! :):)