Otrohet?

Alla par har sina regler för vad otrohet är men man har ju svårt att veta vart gränsen går när man då flörtar med någon som har partner. För alla är vi ju olika som sagt och drar gränsen vid olika stadier. Så man kliver kanske över deras gräns men inte sin egna. Om ni förstår hur jag menar?

Jag och Simon har ALDRIG haft några bekymmer med svartsjuka eller om frågan av otrohet/misstankar för den delen. Vi har en väldigt stabil grund som vi båda har skapat.

Vi tillsammans tycker att om man skulle skriva eller ha kontakt med någon annan av motsatt kön så är det endast med anledning att man tex behöver hjälp av något slag, eller om man skriver till gemensamma vänner eller att vi båda känner människan och berättar öppet vad vi pratat om så är det ingen biggie.

Men om jag istället skulle börja skriva till en kille bara för att, eller om någon har kontaktat mig angående något jobb/samarbete men börjar frångå det samtalsämnet och vi istället skulle börja prata om annat så skulle jag se detta som början till otrogenhet. Jag har ingen som helst anledning att ta kontakt med andra killar på detta vis!? Skulle jag se att Simon hade börjat chatta med någon tjej även fast de inte skrivit något flörtigt så hade jag nog börjat tvivla på mig själv och bli ledsen på honom. Men vet ni vad vi.. vi har inte detta behovet.

Vi älskar varandra och ser ingen som helst mening att börja söka oss till nya relationer av motsatt kön vare sig det är harmlöst eller ej.

Han är min bästa killkompis och hjärtevän så jag behöver inte fler killkompisar av den anledningen heller:)

Så för oss är inte först en kyss otrohet. För oss är det när man visar intresse i någon annan om det så är i text eller irl.

Tack vare att vi vet vart vår gräns går och att vi tycker så lika så ger det oss en sådan jäkla bra trygghet. Det känns som att vi har stor respekt för varandra också när vi båda vet hur vi tänker kring detta.

Men med detta sagt så kan både jag och han ibland bli små små människor och försiktigt fråga om det fortfarande är bara jag som gäller i hans värld.. det finns ingen annan va? Som du har kontakt med eller så? Detta kan både jag och han fråga som sagt och även fast vi litar på varandra så är man ju ändå rädd för att förlora det mest värdefulla man har! ♡

Hur ser ni på detta? Vart går er gräns för otrohet?

Gillar

Kommentarer

Mammamikaela,
Här har vi också en väldigt bra stabil grund och vi pratat mycket med varandra vilket gör att de inte behöver bli några frågetecken. Gällande otrohet så har vi ungefär som er lite "obestämda regler" eller vad man ska kalla de. Vi har våra vänner vi umgås med och skulle nu någon annan hör av sig så berättar vi de direkt vilket stärker bandet mellan oss att de inte blir några onödigheter! Sen angående otrohet så vet jag inte riktigt om vi kallar de otrohet riktigt att ha kontakt med andra könet men att gå bakom ryggen med andra könet varesig de gäller att umgås eller "smygkontakta" så är de inget vi gillar men har nog inget ord på de.. otrohet i ordets form använder vi när de väl tar ett steg till att verkligen gå bakom ryggen, inget säga, träffas och ha en återkallande kontakt med varandra!
www.nouw.com/blockochpenna
Lisa
,
Håller med till viss del.. tycker absolut att man inte ska ha kontakt med motsatta könet för att få bekräftelse på nå vis eller att ha kontakt i smyg! Jag anser ju lite att har man kontakt med nån och man måste smyga så har man ju något att dölja! Och det är absolut fel! Men däremot så vill ju jag absolut ha kontakt med mina killkompisar som jag hade innan jag och min sambo blev tillsammans! Jag känner inte att jag vill bryta med mitt gamla liv bara för att jag påbörjade ett nytt.. och jag resonerar att har vi inte vart attraherad eller intresserad av varandra innan så blir man det ju absolut inte när man har en partner som man älskar! det är lika mycket vän som mina tjejkompisar lixom..
viktoriab
,
Ja självklart! Där håller jag med dig helt! Var nog otylig. Absolut är en tidigare vän aldrig fel! 😊
viktoriab
,
Åh jag känner med dig. De är hemskt med otrohet!! ♡♡
viktoriab
,
Tack! Ja självklart får man ju ha tjej eller killkompisar men då brukar ju detta hänga i sen tidigare eller så har man lärt känna någon inom socialt sammanhang och på så vis blir det ju mer normalt. 😊
viktoriab
,
Då tror jag att han kanske varit utsatt för otrohet eller själv varit de.. kan ju vara så att han är väldigt osäker på sig själv. De viktigaste är nog att prata om det mycket så att han känner att ni kan bearbeta det tillsammans. Ifrågasätt honom om situationer innan du hamnar i situationen. Så kan ni förhoppningsvis hitta en lösning innan ni ställs inför problemet om du förstår hur jag menar. 😊
viktoriab
,
Liknande har vi varit med om! Då är det ju viktigt som du säger att man haft en bra kommunikation innan dess för att i stunden veta vart man står och att dessa situationer kan faktiskt folk skapa för att förstöra! Hemskt och fint av er att stå starka ihop! 😊 ♡♡
viktoriab
,
Tack! 😉
viktoriab
,
Haha ja har korrigerat stavfelen;) kram!
Johanna
,
Håller med till en viss del. Dock är jag en sån person som hellre umgås med killar än tjejer o har alltid varit så. Skulle jag inte få umgås me mina gamla vänner (killar) så skulle jag ha en enda vän typ. Min sambo sen 6år tillbaka får givetvis umgås me tjejer som är hans vänner också även fast han har fler killkompisar. Vi har känt varandra i 10år nu o har byggt upp gemensamma vänner samt på olika håll, han med sina biltokiga vänner o jag med mina träningsvänner eller personer inom mitt yrke. Killar som tjejer tycker jag inte spelar någon roll att man umgås me om de är på ett vänskaps plan o utan flirtande osv osv. Tror mkt handlar om tillit till varandra. Förr var jag en äckligt svartsjuk jävel men vad hjälper de när man kan må så mkt bättre me en tillit till den man lever med 😊 Toppen härlig livfull blogg