Förlossningsberättelse Del 1

Natten innan igångsättning vaknar jag upp ca 4 på morgonen med en känsla av att jag haft värk i magen medan jag sov. Visste inte om jag hade drömt eller om det var värken som gjorde att jag vaknade.. gick upp för att kissa iaf och la mig i sängen igen för att somna om.
Jag somnar om men vaknar runt kvart i 5 igen av att det började värka i magen, låg kvar och andades igenom den då jag inte ville väcka älskling i onödan om det bara var värk som jag haft tidigare och alltså inte de "riktiga" värkarna.
När de försvann och kom tillbaka efter 2-3min och fotsatte så i 10min så väckte jag honom och insåg att ÄNTLIGEN var det på riktigt!! Det startar nu!
Efter detta vart jag så glad och gick upp för att duscha ihopp om att det skulle kännas bättre med smärtan. Vilket det gjorde.. Samtidigt gjorde Simon frukost till oss och började klocka mina värkar (gjorde ett försök med en app men förstod inte riktigt vad jag skulle kika efter?) Hade ju 3 värkar på 10 min men de var inte så illa att jag behövde åka in tyckte jag.Vi ringde BB och berättade att vi var igång med värkar och de sa att vi kunde stanna kvar hemma och ringa igen vid 8 om jag orkade det. Vilket jag kände skulle funka.

Hann få i mig en tallrik gröt som jag tänkte skulle vara bra uppladdning! :D när jag senare gick för att kissa så kom slemproppen på pappret och då blev jag extra pepp! Tänkte ändå försöka vara hemma så länge som möjligt då jag vet att förlossningar kan ta lång tid. Så jag passade på att lägga mig i sängen och ringa mamma som hade sagt till flertalet gånger att jag skulle höra av mig när det var dags. Sagt och gjort så berättade jag om värkarna osv när det helt plötsligt låter som att jag får en spark i magen samtidigt som det kändes som en spark fast långt ner där han har huvudet, vilket jag insåg snabbt inte va en spark då det bara rann till i trosorna så jag fick CHOCK!
ställde mig upp snabbt för att skydda sängen, som tur var hade jag ett bra trosskydd som samlade upp vattnet när jag sprang till toan och satte mig. Det fortsatte att rinna och här blev jag lite orolig då det var blod i vattnet, (som visade sig vara mer av slemproppen) men vi ringde in till BB då för att berätta om att det verkligen var på g och min noja för färgen av fostervattnet. Blev även orolig då det gick så fort från värkar till slempropp till vattenavgång från kl.5 - 06.30

Vi fick åka in till BB Stockholm och då hade värkarna börjat bli riktigt jobbiga, stod på knä i soffan i deras väntrum och tog värkarna.. samtidigt som Simon masserade mig på ryggen.
Fick komma in på ett rum där vi träffade världens goaste barnmorska. Hon tog tag i mig och sa nu gör vi såhär:
Detta sitter uppe i huvudet, mentalt så kommer du få gå igenom värkarna nu och jag kommer göra det tillsammans med dig.
När värken kommer så ska du andas in stora djupa andetag långt ner i magen och tänka att du ska bli så tung som möjligt genom golvet, sen blåsa ut långsamt och länge tills lungorna är tomma igen. Simon fick hjälpa till att lägga tyngden på mina axlar och säga tung..tung.. samtidigt som värken kom, när toppen på värken kom så skulle jag göra detta, blundade samtidigt och försökte gå in i mig själv. Barnmorskan satte även fram en pall som jag skulle ha fötterna på när jag satt på britsen för då kunde jag ha båda fötterna på pallen med tyngd där med. När några värkar var gjorda tillsammans med henne och älsklingen som visste sin roll så sa hon bara BRA! så ska det se ut, nu kan du ta värkarna.. grymt fortsätt så! det kändes som ett yogapass för jag blev så avslappnad.

DETTA mentala coachande av henne hjälpte mig igenom hela förlossningens värkarbete. Jag vill tacka henne av hela mitt hjärta för utan henne hade jag haft det så mycket tuffare och smärtsammare!

Det kom in en annan som skulle kolla hur pass öppen jag var sen och konstaterade att livmodertappen var helt utplånad och jag hade öppnats 1cm, men då kom orden jag aldrig trodde vi skulle behöva få höra.. DET ÄR FULLT HOS OSS.. det är fullt i HELA STOCKHOLM, ni har fått en plats i SÖDERTÄLJE........... fortsättning följer
  • Postad i: vardag

Gillar

Kommentarer

Viktoria Bergh
,
Alla kallar den för slemproppen på alla fakta sidor så benämns det som slempropp.. absolut behöver det inte tyda på att förlossningen är igång och vissa märker inte av när det sker ens.. så jobbigt slempropp heter det. Och i mitt fall så var de ju ett extra tydligt täcken på att livmodermunnen började öppnas då det släppte.
Karin
,
Fast slem släpper under hela graviditeten också bildas det nytt igen, utan att man märker av det man kan se det ungefär som större eller mindre flytning, för dig släppte mer vid ett tillfälle (just precis för att livmodermunnen började öppna sig och mer lossnade) men direkt då började det bildas nytt, så sedan när ditt vatten gick och du födde så kom resten av det ut och isåfall skulle en till slempropp gå, men det säger man ju inte. För det är inte en slempropp. Du hade fått värkar och fött ditt barn exakt samtidigt oavsett om det släppt mer eller mindre. Det är liksom inte en del av hela proceduren. Vet att många fakta sidor precis som du säger och det är väldigt missanvisande och jag vet flera av oss barnmorskor och läkare som irriterar sig på detta då flera blivande mammor ringer in och säger "slemproppen har gått" och frågar vad dom ska göra. För att dom läst någonstans om det. Så förstår att du och många andra använder uttrycket på det viset. Men det finns liksom inte EN "slempropp" Så nu vet du, eller så kanske du visste detta men uttryckte dig bara så i din berättelse 😊
Karin
IP: 82.99.3.229