En sån där kväll

Ja denna kvällen blev inte som tänkt.. vårt hem är ett ostädat kaos, fläckarna på golvet växer och snart fastnar man med strumporna där. Usch... Frank har gått runt och gnällt med jämna mellanrum med allt sen vi kom hem.

Han har gjort allt han har blivit tillsagd att INTE göra, han har tjatat och pekat på mat som han vill ha för att sen vägra äta!! Frustrerande när man står och gör iordning och han är helt stressande och gråter efter maten för att sen bara skita i det.. pjuh

Med andra ord så har det varit många gråtstunder för Frank och vi har både tappat tålamodet och humöret några gånger ikväll.

-När vi skulle komma till nattningen ja då var det ett extremt KAOS. Han bara grät och grät och vägrade sova men ändå var han så trött och vi vet att han bara höll igång och fjantade sig... (ni vet när barnen inte alltid vet sitt eget bästa)

Efter en stund så började han ropa efter pappa helt hysteriskt och sen när vi väl skulle skifta nattningsförsöket och Simon kom in.. ja då började han direkt senare skrika efter mamma istället.... så ja han ville bara hålla igång med sitt missnöje!

Nej såklart inte. Barn är barn det vet vi! men ja det var så känslan var. Tillslut blir man sådär löjlig och principfast att man gör allt i sin makt för att försöka få vara föräldern som bestämmer över sitt lilla barn.

Tror ni det funkade?

Nej..

Jag har ta mig tusan inte vunnit en kamp mot honom det senaste! Så vet ni vad? Nu ska jag sluta vara principfast gällande de stunderna och faktiskt sluta ta kampen mot Frank. Hatar egentligen man kommer in i det där humöret och bestämmer sig för att "det jag säger är så det blir, vad han än försöker".. För jag förlorar alltid den kampen som sagt och han får ingen lärdom mer än att han är ledsen länge! Stackars liten.. och också stackars oss föräldrar som behöver kämpa såhär. Det är tufft ibland med små barn.

Jag och älsklingen gav upp iaf och tog med datorn in i vårt sovrum, då kom han till ro jättesnabbt och blev nöjd. Jag viskade förlåt till honom och sa att jag älskade honom.. Sen fick jag stänga igen datorn och han somnade efter 10sek kli i pannan. ♡

jag låg och tittade på han när han somnade och kände bara... förlåt förlåt förlåt. Vi kommer göra många "fel" som föräldrar.. säkerligen inte pedagogisk i alla lägen eller göra det som är bäst för sitt barn jämt. Men vi lär oss för varje dag. Det är ett evigt jobb att vara förälder och det kommer vi alltid få träna på, att bli den bästa vi kan. Så ser vi det.

Ville iaf berätta om hur det kan se ut här hemma ibland hos en helt vanlig familj där det finns utrymme för misstag, lärdomar och gnäll men också myyycket kärlek!! Tur det ❤

Gillar

Kommentarer

Fia
,
Kloka tankar och du har rätt! Man måste inte vara principfast . Dock tycker jag det är viktigt att vara tydlig mot barnen, som du själv skrev så vet inte barn sitt bästa alla gånger. Då måste vi hjälpa dom och vissa saker bestämmer vuxna helt enkelt ☺️ Nu lägger vi grunden och än så länge är det små kamper men dom växer med barnens ålder Vill inte på nått sätt ”leka duktig” utan bara lyfta mina tankar☺️
Carolina
,
Haha, låter som varje kväll hemma hos oss.
Carolina
IP: 82.99.3.229