En dag i skogen

Denna lördagen startade inte på bästa sätt då jag fick ett sammanbrott här hemma! Skrik och gråt som om känslorna kom till mig med en väldig kraft! Lätt att skylla på sina graviditetshormoner men såhär har jag aldrig hört mig själv förut heller... så arg (började med lite småtjafs här hemma) sen exploderade hormonhäxan i duschen med tårarna sprutandes åt alla håll, naken och klassblöt klev jag ut från duschen raka vägen in till sovrummet där jag sjönk ner på golvet mot sängen med handduken halvt på mig...

med handduken tryckt mot ögonen där tårarna sprutade.. älsklingen fattade ingenting, och mindre förstod nog Frank som blev ledsen och ville krama om mig. Stackars lilla killen som behövde vara med om det.. man är ju långt ifrån perfekt och jag tror att min känslobägare rann över, om inte explodera över!

Svårt att säga vart alla dessa känslor kom ifrån!! Men ut behövde dom... kändes väldigt bra efteråt och alla kramades tillslut och Simon tycker det är så jobbigt att han inte heller riktigt kan hjälpa mig, men vi behöver börja visa lite mer ömhet mot varandra här hemma. Tror det kan hjälpa! Kärlek hjälper alltid när man mår sådär halvt bra..

Efter storm kommer solsken!

Vi åkte mot Jysk för att testa en fåtölj som jag vill ha! (Perfekta amnings/söva bebis fåtöljen) jag hade med mig Frank för älsklingen skulle åka mot sin endurotävling och vi skulle komma dit senare vid start. När jag hade beställt hämtning av fåtöljen på en annan Jysk i närheten lite senare på dagen så åkte vi till Max och köpte med 2 små hamburgare till tävlingen. Där satte vi oss i bilen och käkade innan vi gick ut fullt munderade i snön för att möta upp Lisa med kusinerna. Vi var ute i skogen för att kolla på tävlingen i 1,5h & förutom kylan så var det superhärligt att få vara ute!
Nu har vi tagit ett standard bad jag och Frank medan Simon åkte och hämtade upp min nya fåtölj! Tjohooooo nu kom han!
ikväll ska vi ut och käka på restaurang! Det kan vi behöva, så mysigt!!

Gillar

Kommentarer

Jennifer
,
Förstår precis grejen med att det måste bara ut.. igår stod jag och grät och hulkade när vi lagade mat pga att de bara var tvunget att komma ut och för att det verkligen är påfrestande att vara gravid (är bara i v 11) och man är inte sig själv. Fysiskt och psykisk frustrerande. Man kämpar varje dag med illamående, trötthet och att bara orka dagen. De känns väldigt långt till bebis kommer...
viktoriabergh
,
Åh ja känslorna sitter på utsidan! Verkligen!! Det kommer bättre tider på dessa 9mån! De är jag säker på. Heja oss ❤️❤️❤️❤️
viktoriabergh
IP: 82.99.3.229