Att sträva efter det perfekta!

När vi reste hit så råkade vi hamna i ett gräl.. det viktigaste som kom fram i det grälet var att de kom fram att jag nog tappat bort mig själv lite.

Jag har varit väldigt stressad och råkat gå in för hårt i mediavärlden där det där perfekta lyfts fram hela tiden.. kraven ställs på en att man ska ha en härlig vardag där fina blommor fyller lägenheten, hemmet ska vara välstädat, lunchen ska se perfekt ut och jag själv vill se fräsch och pigg ut. Dels vill man inspirera, varför tycker jag att det är viktigt? Jag har ju aldrig brytt mig om vad andra tycker och vill inte göra det heller.

Jag trodde att jag inte brydde mig förens älsklingen fick mig att öppna ögonen. Han sa: (om vår son blir retad i skolan och håller god min runt folk och skrattar med men kommer hem och jag ser att han är ledsen då kommer jag absolut göra nägot åt det, för då ser jag att det påverkar honom och han blir ledsen.) Samma sak gäller dig, utåt sett så visar du inte att du tar åt dig och du märker nog inte ens det själv.. men JAG ser. Jag ser att du tar åt dig och det har du aldrig gjort förut. Vart är den där starka småstadstjejen som inte bryr sig om vad andra tycker om dig? Du har tappat henne lite, och det stämmer ju... ju mer jag tänker på det så gör jag saker för andra inte för mig själv längre. Bloggen tex som var så kul från början blev tillslut en stressande grej, som ett heltidsjobb och jag ville fylla den med fina saker och vara inspirerande.. men det jag kommit fram till är ju att just JAG som jag är gör det hela inspirerande.. det är ju äkta jag som får folk att tycka om att kika in här och läsa och det ska ju vara för min skull jag gör något.
Det är så lätt hänt att hamna i denna stress tack vare dom där perfekta relationerna, det välstädade stylade hemmen, de dyra märkeskläderna, de fina måltiderna, den perfekta kroppen, den underbara vardagen och allt runtomkring. Jag är ju inte sån. Jag behöver inte perfekt!
Visst gillar jag fina bilder och färska blommor och en fin kropp osv men det ska inte vara hela "verkligheten" när verkligheten inte ser så ut.

Från och med NU så kommer denna plats vara äkta och genuin precis som jag vill ha det, som jag vet att ni också uppskattar! Men detta innebär inte fula bilder, smutshögar, bitterhet osv.. nej för livet är alltid upp och ner och jag vill visa er båda delarna. :)

Stor kram ♡ och jag är lyckligt lottad som har en så jäkla klok kille som får mig att hela tiden växa som människa och vara sann mot mig själv.

Gillar

Kommentarer

Sofie
,
Du ska absolut inte känna någon press eller stress att vara på ett visst sätt eller hur dina inlägg ska vara på bloggen! Jag fastnade för din blogg för att den är öppen, ärlig och att du inte bara visar upp någon glammig blogg-sida av dig själv! Jag är så trött på att läsa stora bloggar där folk bara skriver om ytliga saker och inte vågar va sig själva... Fortsätt som du är och gör din grej! Det är därför vi gillar just din blogg Kram!
Mia,
Livet blir sej inte likt efter man fått barn, och det är så lätt stt tappa bort sej själv även om man inte driver en blogg. I know. Som jag har fått kämpa med att hitta mej själv, fortsätter än idag efter 4 barn. Man håller många gånger upp en falsk fasad av framgång och lycka, men till vilket pris?.. /en mamma som numer inte skäms över klädhögar i hallen, disk på bänken eller gårdagens smink. Vaddå...det är ju trots allt verkligheten i alla hem med barn. Ibland är det städat-ibland inte
mariajo-977@hotmail.com
Mia
IP: 82.99.3.229